Solo qvist!
Idag flyttade mannen uppåt skogarna för att joppa sig så nu man ensamstående för ett tag! Fast jag har ju kissemissen:)
För mig ser de ut och bli jobbelijobb både här och "hemma" tills vi/jag flyttar upp till Uppsala igen!
Idag har jag jobbat på ett psykboende som är så sjukt intressant. Det bästa med den här flytten måste jag säga är allt jag fått sett genom arbetena jag haft här nere!
Såhär borde det gå till redan i högstadiet innan man ska välja linje inför gymnasiet. Man borde få 5 veckor på sig att gå runt på 5 olika arbetsplatser och se hur yrket verkar för att (med större chans) kunna göra ett sånt här stort beslut så bra som möjligt. Det är lite underligt att det förväntas av än att man ska veta vad man vill göra med resten av sitt liv utan någonsomhelst arbetslivserfarenhet. (sommarjobben man har fram till 9:an är ju sällan speciellt avancerade utan mer trädgårdsarbete, sitta i kassan på ica eller jobba några få veckor på äldreboende)
En annan sak vi diskuterade idag, jag och en jobbarkompis är hur det fortfarande kan förekomma sånna hemska missförhållanden i fosterfamiljer. Av alla historier som fosterhemsplacerade barn/ungdomar har berättat så borde det väl vara bättre koll på va det är för familjer (och människor) man sätter barnen i. Hur kan tex socialen alltid informera innan dom kommer på besök? Klart att det är städat och snyggt, att fosterföräldrarna hunnit tänka igenom vad dem ska säga och att dom säkert även hunnit påverka hur den fosterhemsplacerade ska uppträda. Om det skulle vara något som är tokigt så vågar sällan barnet berätta detta då det skulle innebära stora konflikter mellan dem och "föräldrarna", rädsla över att förflyttas till något ännu värre osv...
Borde man inte ha lärt sig mera eller ignorerar man sånt här fortfarande för att det ska bli ett problem mindre att behöva ta tag i?
Rätt obegripligt!!
Nä nu ska ja knoppa för i morgon ska jag shoppa! ;)
Avslutningsvis så saknar jag mitt bejbiboo<3 :)
PUSS å god natt