World Autism Awareness Day (igår) 2/4
FN har utsett den 2 april som världsautismens dag medans Autistic Pride Day som inträffar den 18 juni är på initiativ av de som vill att synen på autism ska förändras från sjukdom till att autismen är en naturlig avvikelse från det normala.
En av 150 har autism
Den 2 april har blivit autismens egen dag. På torsdag är dags för den andra Världsautismdagen. Förra året instiftade FN nämligen World Autism Awareness för att rikta uppmärksamhet på hur många som har någon form av autism. Syftet är att världens länder ska bli bättre på tidig diagnos och tidig hjälp.
Vad är autism?
Autism är en komplex neurobiologiska störning som vanligtvis innebär ett livslångt funktionshinder. Autism är en del av en grupp neurpsykiatriska funktionshinder som kallas autismspektrumstörningar (ASD). I dag får ungefär 1 av 150 personer diagnosen autism. Autism förekommer inom alla etniska och sociala grupper men är fyra gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Autism påverkar en persons förmåga att kommunicera och relatera till andra. Det är också förknippat med mycket bundna rutiner och repetitiva beteenden, såsom att överdrivet organisera sina saker eller sysslor efter speciella mönster. Autister har svårt för att hantera förändringar. Symtomen hos en autist kan variera från mycket lätt till ganska svår.
Autismens olika former
Autism identifierades första gången 1943 av Dr Leo Kanner . Samtidigt beskrev en tyska forskare, Dr Hans Asperger, en mildare form av sjukdomen som numera kallas Aspergers Syndrom . Dessa två
sjukdomar
är listade i DSM IV (diagnostic and statistic manual of Mental Disorders) som två av de fem utvecklingsmässiga störningar som omfattas inom ramen för autismspektrumstörningar. De övriga är Rett syndrom, PDD NOS (Pervasive Developmental Disorder) och Childhood Disintegrative Disorder. Alla dessa diagnoser kännetecknas i varierande grad av nedsatt kommunikationsförmåga och social förmåga, och även av repetitiva beteenden.
Diagnosen
Autismspektrumstörningar kan vanligen diagnostiserad efter 3 års ålder, även om ny forskning anser sig kunna ställa diagnos så tidigt som vid 6 månaders ålder. Föräldrarna är oftast de som först lägger märke till ett ovanligt beteenden hos sina barn och ser ofta att barnet inte når fram till de normala milstolparna i utvecklingen. Vissa föräldrar beskriver att barnet skiljdes sig från mängden redan vid födseln, medan andra beskriver ett barn som höll på att utvecklas normalt och sedan förlorade sina färdigheter. Barnläkare brukar dessvärre missa tecknen som tyder på autism, de ser ett barn som kommer att "hinna ikapp" så småningom, och råder ofta föräldrarna att "vänta och se."
Ny forskning visar att när föräldrar misstänker att något är fel med deras barn, har de oftast rätt. Om du har frågor om ditt barns utveckling, vänta inte: tala med er läkare och be om en ordentlig utredning.
Om ditt barn får diagnosen autism är tidiga insatser avgörande för att barnet ska få största möjliga nytta av olika behandlingsmetoder, stödinsatser och hjälpmedel. Även om du är orolig för att ditt barn ska "stämpplas" som "autistiskt" är det bättre att diagnosen ställs. Ju tidigare ett barn får ta del av olika insatser desto bättre blir förutsättningarna.
Förbättringar, men inga botemedel
För närvarande finns inga effektiva metoder att förhindra autism, inga effektiva behandlingsmetoder eller mediciner, och inget botemedel. Forskning visar emellertid att en tidig anpassning av undervisningsmiljön under minst två år i förskolan år kan leda till betydande förbättringar för många yngre barn med autismspektrumstörningar. Effektiva program och pedagogiska metoder som inriktas på att förbättra kommunikation, sociala och kognitiva färdigheter är hela tiden under utveckling.
