bellsibumm

ag och Dilan (jobbarkompis) ska börja träna på friskis från och med nästa månad! Åhhh va de ska bli underbart att komma igång igen! Jag älskar ju att träna men ibland råkar jag får sånna här latperioder vilket jag inte alls gillar... Å så ska jag börja simma oxå med "Gravido" ,  jag säger bara beach 2009!! ;)

                                

En annan sak jag velat gjort länge men inte känt mig riktigt mogen att ta på mig förrens nu är att bli kontaktperson! 
Så idag har jag tagit tag i det och skickat ett mail till familjehemsenheten här i uppsala så nu hopas jag bara på att bli godkänd :)
Kanske att det är någon annan som oxå funderar på samma sak??

Att bli kontaktperson:

Kan du tänka dig att dela med dig av din trygghet och stabilitet?

Kan du bli en vägvisare för en tonåring innan vuxenlivet tar vid?

Kontaktpersoner ger stöd till barn och ungdomar

En kontaktperson är en vuxen som regelbundet ger stöd till barn och ungdomar.  Kontaktpersonen träffar ungdomen en eller ett par gånger i veckan. De pratar med varandra om vardagliga funderingar och gör aktiviteter tillsammans.
Det finns många skäl till varför en ungdom kan behöva en kontaktperson.
Ett skäl kan vara att det är svårt att frigöra sig från sina föräldrar och konflikter uppstår. Det kan då vara positivt med en annan vuxen förebild att dela tankar med.

Att få en kontaktperson är en helt frivillig, förebyggande insats.
En kontaktperson bör vara minst 25 år.

En kontaktperson kan även vara ett stöd för barn och ungdomar när de ska träffa en förälder som de inte bor hos i vardagen. Ibland har föräldrar konflikter som innebär att domstolen beslutat hos vem barnet ska bo. Domstolen kan även ha beslutat om när och hur barnet ska träffa den andre föräldern. Att ha en kontaktperson vid umgänge kan vara en ofrivillig insats.

" Barn behöver engagerade vuxna med tid och tålamod, vuxna som lever under stabila förhållanden. Vissa barn behöver mer stöd än vad deras föräldrar kan ge och då behöver samhället - alla vi andra - hjälpa till."


Nu har jag precis kikat på en hemskt sorglig film som handlade om en ung tjej som var med barn och blev lämnad mitt ute i ingenstans av sin pojkvän.. I dåläget var han den enda person hon hade i sitt liv så hon blev tvungen att "smygövernatta" i en affär i flera veckor... tills det en kväll blev dag att föda och bibliotikarien i byn fick komma till undsättning! Efter födseln erbjöd en snäll kvinna henne att flytta hem till henne och hennes man så hon började jobba som fotograf, tjäna pengar och träffa riktiga vänner. Bibliotikareien som var en söt men blyg man började bli mer och mer betydelsefull i hennes och dotterns liv så tillslut blir dom IN LOVE och gifte sig! Slutet gott, allting gott =)

Natti natti!